Reflektioner från Formas panelsamtal med centrumbildningar

Första frågan handlade om hur aktiviteter i pågående centrumbildningar har gett positiv impact och där lyftes att de forskare, doktorander och företag som varit med i centrumbildningar har ökat sin systemförståelse och kunskap kring hållbarhet genom att vara i en större kontext, jobba tvär- och samhällsvetenskapligt och lyssna på varandra. Eftersom centrumbildningar också lägger stort fokus på kommunikation och att nå ut med resultat har man visat omvärlden att lantbruks- och livsmedelssektorn tar hållbarhets- och innovationsfrågorna på allvar och jobbar aktivt med dem. Sen tar det tid att etablera så här pass stora projekt och därför är det också svårt att bevisa nyttan på kort sikt.  

De utmaningar som lyftes i panelsamtalet var att uppstarten under pandemin medförde en del förseningar i att komma igång med det tvärfunktionella arbetet samt att forskning tar mer tid medan företagen gärna vill ha snabba resultat. Det kan också vara utmanande att nå rätt personer i företagen då externa forskningskontakter ofta ligger på forskningschefernas bord, men de har mindre tid att engagera sig och saknar kanske också den detaljkunskap som krävs för att arbeta med gemensam problemlösning. 

Det som varit lättare än traditionella forskningsprojekt är framför allt möjligheten att utforma detaljer i forskningsprojekten under resans gång. Det har givit högre delaktighet från olika aktörer och de partners som är vana att sitta i referensgrupper utan reell inverkan har uppskattat det och även fått bättre förståelse för forskningsprocessen. Samma sak gäller för kommunikationsprocesserna där arbetet kunnat ske mer dynamiskt och sömlöst och behov har identifierats gemensamt under projekttidens gång. Det har upplevts som både värdefullt och meningsfullt. Andra fördelar som lyftes med centrumbildningar är att de ger en mer långsiktig och robust lösning som är mindre personberoende där myndigheter, företag och andra intressenter kan vända sig med frågor till nätverket inom centrumbildningen istället för att vara beroende av svar från enskilda forskare. Centrumbildningarna har också lyckats locka flera mindre livsmedelsföretag som vanligtvis inte arbetar nära forskningen, vilket inneburit oväntade möten och nya kontakter. 

Sammanfattningsvis har centrumbildningarna inte bara levererat traditionell forskning, utan även lyckats bygga relationer, förändra kulturer och attityder inom forskningen, branschen och näringen. Forskare har behövt släppa rollen som specialist för att våga inta ett nytt område eller frågeställning där de inte är experter. Det tvärvetenskapliga arbetet har resulterat i att aktörer vågat lyfta frågor som tidigare varit otänkbara att prata om med involverade aktörer. Arbetet i centrumbildningarna har kanske inte varit lättare än traditionella forskningsprojekt, men roligare då det gett vidgade perspektiv för de som varit aktiva i arbetet. 

På bilden ovan: Anna-Karin Karlsson, som representerade FINEST och SustAinimal, Alexandre Dubois och Jessica Ekström, Formas, samt Johnny Karlsson, PAN. 

Impact story FINEST

Finest grundades med målet att främja innovation och hållbar tillväxt av det svenska livsmedelssystemet. Många livsmedelsföretag upplever utmaningar när det gäller innovation och expansion på grund av begränsade resurser, brist på teknisk expertis och svårigheter att navigera i komplexa marknader. FINEST vision är att tillsammans med aktörer från den svenska livsmedelsbranschen förstå utmaningar och flaskhalsar i värdekedjor för livsmedel och skapa förutsättningar för systemomställning som leder till en miljömässigt-, socialt och ekonomiskt hållbar livsmedelssektor. Målet är att nå en snabbare omställning genom samarbeten och praktiskt och tekniskt stöd vid framtagning av prototyper i vår testarena. Initialt har vi valt att fokusera på utveckling av tre vitt skilda värdekedjor: Svenska skogsbär, Protein från baljväxter och Experimentell framställning av livsmedel så som mycoprotein 

Vi tycker att vi nått långt i att skapa ett dynamiskt samarbete mellan olika aktörer inom Finest och ett exempel är arbetet med skogsbärsvärdekedjan. Där har vi gjort en unik kartläggning av hur skogsbären flöden ut och in i Sverige, bärens hälsoegenskaper, konsumentattityder till skogsbär, flaskhalsar och sociala utmaningar i primärled och förädling samt tagit fram flera prototyper av nya produkter i samverkan mellan olika aktörer. Vi har lyckats skapa ett helt nytt nordiskt forskar- och företagssamarbete och flera nya bärföretag vill nu ansluta som partners till arbetet i Finest 2. Skogsbärsbranschen står mitt i en systemförändring med nya krav på social hållbarhet och arbetsförhållanden och Finest fungerar bra som plattform för samverkan, innovation och följeforskning.