FINEST examensarbeten våren 2024

Amirhadi Zakeri & Yiming Lei

Titel: AI in the Swedish food Industry: A focus on primary production.

Examensarbetet kommer att behandla följande tre forskningsfrågor:

1. Vad är den nuvarande nivån av AI-användning inom livsmedelsindustrin, och hur tillämpas AI-teknikerna?
2. Hur används AI i den svenska livsmedelsförsörjningskedjan?
3. Med tanke på primärproduktionen som startpunkt, hur kan integrationen av AI harmoniseras genom hela den svenska livsmedelskedjan?

Syftet med detta examensarbete är att generera insikter som kan stödja intressenter inom hela den svenska livsmedelsindustrin, särskilt primärproducenter, i att navigera inom det föränderliga teknologiska landskap som AI medför, samt bidra till den akademiska förståelsen av utmaningarna kring denna dynamiska industriella kontext.

Handledare: Thomas Lennerfors

Lärosäte: Uppsala universitet

Algernon Wang 

Titel: A Study of Insect Consumption in South Korean and Japan for Sweden's Potential Adoption of Insect-Based Diets

Konsumtionen av insekter på global nivå är inte hög och skulle potentiellt kunna vara högre som ersättning för kött som proteinkälla. Inom detta examensarbete undersöks hur insekter potentiellt skulle kunna introduceras i ett land som Sverige, med avstamp i länder som redan konsumerar insekter, såsom Sydkorea och i viss mån Japan.

För att ta itu med detta, kommer Algernon att undersöka den historiska utvecklingen av insektskonsumtion i Sydkorea och analysera dess utveckling från starten till dess nuvarande läge. Genom att fördjupa sig i samhälleliga attityder och kulturella faktorer, syftar han till att klargöra varför insektskonsumtion har bestått som en vanlig kulinarisk praxis i Sydkorea även efter att den initiala drivkraften, såsom matbristen efter kriget, avtagit. På samma sätt kommer han att undersöka trenden för insektskonsumtion i Japan, och jämföra den med den sydkoreanska erfarenheten. Trots att den även i Japan introducerades som en nödvändighet efter kriget, har insektskonsumtion inte fått samma dragkraft i där som i Sydkorea och som en historisk kvarleva snarare än en betydande kostkomponent. Genom systemtänkande och jämförande analys försöker Algernon identifiera viktiga skillnader och insikter som kan ligga till grund för strategier för att främja en bredare acceptans av insektskonsumtion, potentiellt i länder som Sverige, där denna ännu inte är praxis.

Handledare: Thomas Lennerfors

Lärosäte: Uppsala universitet

Petter Betsén och Philip Gerber

Titel: Digital Transformation of the Food Industry: Navigating Growth and Scaling in Mission-Driven Enterprises

Idag finns det många studier som beskriver hur företag växer och skalar upp sin digitala plattform. Däremot finns det bristande kunskap om hur så kallade “mission-driven” företag ska gå tillväga. Studien syftar därför på att få insikter i hur mission-driven företag inom den svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin balanserar lönsamhet och överensstämmelse med sin vision under tillväxt och skalning av digitala plattformar.

Detta kommer att undersökas utifrån Mylla och Skira som båda driver en digital plattform inriktad mot jordbruks- och livsmedelsindustrin. Myllas vision är att ge tillbaka makten till producenterna och de gör det möjligt för produkter att säljas direkt från tillverkare till slutkonsument där priset sätts av producenten. Skira vill öka transparensen genom att erbjuda en tjänst där man som spannmålsproducent enkelt kan sälja sin produkt på en auktionsplattform till sina köpare.

Handledare: Linus Thomson

Lärosäte: Chalmers tekniska högskola

Aaqifa Shaikh

Titel: Enhancing pea protein concentrate’s properties via post-treatment methods and assessment of their environmental sustainability

Ärtprotein är efter extraktion i form av pulver, särskilt av två typer, dvs. isolat och koncentrat, där det förra har ett högt proteininnehåll (~ 90 %) medan koncentratet står för 50-70 %. Våtfraktionering, en extraktionsmetod för ärtproteinisolat, är energiintensiv och kräver användning av kemikalier som processhjälpmedel, vilket inte är bra för miljön, men proteininnehållet är 90% och det är lättare att texturera. Å andra sidan är torrfraktionering ett miljövänligt alternativ som kräver mindre energi och inga ytterligare kemikalier för att skapa ärtproteinkoncentrat. Vi försöker undersöka med vilka efterbehandlingsmetoder vi kan göra proteinkoncentratet för att efterlikna isolatkvaliteten baserat på nuvarande kunskap. En livscykelanalys kommer att utföras för att kontrollera vilken efterbehandlingsmetod som är bättre.

Handledare: Marta Bertolino

Bihandledare: Karin Östergren, Edoardo Desiderio

Universitet: Università degli Studi di Torino, Lunds universitet, University of Warsaw

Sreedevi Nallithodi

Titel: Miljöpåverkan av nya proteinkällor - en systematisk litteraturöversikt

Hur ser kunskapsläget ut när det gäller livsmedel som inte kräver åkermark och deras miljömässiga hållbarhet? Vad saknas och vad behöver göras för att kunna fatta mer evidensbaserade beslut kring den här typen av produkter? Med hjälp av en systematisk litteraturöversikt för några utvalda produktgrupper – preliminärt mykoproteiner, det vill säga proteiner framställda genom fermentering, och alger – kommer tillgänglig information om markanvändning, vattenförbrukning, energianvändning, utsläpp av växthusgaser och påverkan på biologisk samlas in och analyseras.

Handledare: Marta Bertolino, Karin Östergren, Edoardo Desideiro

Lärosäte: University of Turin, Italien