Sammanfattning av sessionerna under Nordisk skogsbärskonferens

Skogsbärskonferensens första dag innehöll fyra fullmatade sessioner och dag två innehöll panelsamtal om framtiden, food-hack-pitchar och en summering av dagarna. Nedan följer en kort summering från dag ett.  Alla föredrag och sammanfattningar kommer att publiseras på en särskild hemsida under oktober månad, så håll utkik efter mer information om det i FINEST kanaler framåt. 

Session 1 –“ Where have we been and where are we now” 

Mikelis Grivins inledde med att berätta om vilka drivkrafter som ligger bakom ”vildplockandet” av bär och svamp i olika länder i Europa. Han beskrev fyra olika typer av plockare; 1) ”Rotade plockare” där plockning är rotad i kulturen och en del av ens identitet. Personerna har bred kunskap om olika växter, plockar ganska få utvalda sorter och återkommer ofta till samma platser år efter år 2) ”Livsstilsplockare” där samlandet från skogens skafferi är ett nyupptäckt intresse som hör ihop med en grönare och mer hälsosam och unik livsstil 3) ”Vardagsplockare” där samlandet är en del av traditionen och där produkterna från skogen är viktiga ingredienser i de flesta måltider 4) Kommersiella plockare där plockningen motiveras av att man kan sälja produkterna. Vidare berättade Grivins om de fördelar som finns med att vistas i naturen, men också de utmaningar som finns kopplat till bland annat ägarskap och slitage av naturen.

Paul Plummer berättade om det svenska innovationssystemet för vilda bär där han konstaterade att det saknas kompetens och infrastruktur för användning av mer avancerade processtekniker samt att det råder brist på entreprenörer inom skogsbärsbranschen. Konsumenternas intresse för lokala och hälsosamma produkter skapar dock marknadsmöjligheter framåt.

Inger Martinussen från Norge berättade om hur man samlat in olika kloner av hjortron och blåbär och sedan genom olika försök lärt sig mer om hur man kan förbättra skördeutfall och kvalitet vid semiodling och gödsling av skogsbär i skogsmark. Hon berättade också hur de utvecklat nya lingonprodukter inom ett projekt som heter NOFIMA.

Rainer Peltola från Finland berättade att bärplockning är en del av den finländska kulturen. Cirka 40% av de mellan 15 och 24 år och så mycket som 68% av de mellan 65 och 74 år plockar bär minst en gång per år. Samtidigt är mer än 90% av de kommersiella bären i Finland plockade av utländsk arbetskraft. Rainer efterlyste mer engagemang från finländska myndigheter när det gäller styrning och verktyg för utökat nyttande av skogens bär som resurs. 

Session 2 – “Social sustainability, migrant worksrs and the challenge ahead” 

Charlotta Hedberg och Eva Norin berättade om de utländska bärplockarnas situation och de utmaningar som finns runt kontrakt, betalning, höga kostnader och låg transparens i systemen. De menar att det finns lösningar, men att det kräver ett större engagemang och ansvar från myndighetshåll.

Fredrik Reinholdsson fortsatte på ett likande spår där han som representant för bärbranschen efterfrågade mer kontroller från myndigheter och en långsiktig lösning där en myndighet, istället för flera som idag, tar hela ansvaret för de utländska plockarnas villkor. 

Natalia Ollus från HEUNI i Finland menade att situationen för bärplockare i Finland är lika dålig som i Sverige och att hela systemet är ohållbart och kräver större systemskiften. Hon lyfte några möjliga lösningar så som ”Employer Pays Principles” där bärföretaget står för alla rekryteringskostnader eller att bärföretaget anställer plockarna. För att det ska fungera behövs samma system i Sverige och Finland och att marknaden är beredd att betala ett högre pris för bären. 

Session 3 – “Wild berry composition, processing and quality”

Laura Jaakola berättade att det finns cirka 50 olika vilda bärsorter i de nordiska länderna, varav 37 är ätbara och 20 plockas och används. Bären innehåller lite kalorier, men mycket näring per kalori. De är rika på kostfiber, har en bra fettsammansättning och innehåller mer C- och E-vitaminer än många andra frukter. Bären innehåller höga halter antioxidanter och ju längre norrut bären växer, desto mer polyfenoler och vitamin C innehåller bären.

Leena Faven fortsatte på samma spår och berättade att den globala marknaden för polyfenoler växer och att de nordiska skogsbären har en roll att spela på den internationella hälsomarknaden. Hon berättade också att kvaliteten på bären varierar och att globala standarder vore bra att ta fram.  

Session 4 – “Expanding higher value, innovation amd consumer attitudes” 

Lovisa Heyman-Linden berättade om hälsoeffekter och kliniska studier på nordiska blåbär. Hon konstaterade att det finns många lovande forskningsresultat inom förbättrad hjärthälsa, ökad kognitiv förmåga och minskad risk för diabetes, men att det behövs fler kliniska studier på människa. Hon visade intressanta djurstudier där intag av lingon, svarta vinbär och blåbär motverkade viktuppgång, vilket kunde härledas till förändrad tarmflora.

Marjo Särkkä pratade om att vi behöver särskilja de nordiska blåbären från de odlade blåbären genom att ge dem ett geografiskt EU-skydd. De nordiska länderna har påbörjat ett sådant arbete och om det godkänns av EU behövs ett samarbete gällande märkning och kommunikation framåt.  

Avslutningsvis kan sägas att nästa nordiska skogsbärskonferens kommer att hållas i Rovaniemi i Finland våren 2025. 

Läs FINEST bidrag till programmet under rubriken Konferensbidrag →